... Bomben

Jag vet inte om det var rätt gjort av mig eller om det var läge för det, men jag orkade inte hålla det inom mig längre, så när jag prata med exet idag på telefon (kanske inte så rätt) slängde jag ur mig allt det jag har känt under det senaste året. Hon vet hur jag mår nu, hur jag känner, vad jag tänker. Det känns som om jag har tagit av mig en bauta-sten a la obelix från ryggen. Nu får hon göra vad hon vill med informationen, men livet måste gå vidare. Jag måste gå vidare.

Har haft sömn problem en längre tid nu, ligger och tänker på en massa, drömmer konstiga drömmar, ibland tror jag att jag är vaken men för att vakna ur ännu en dröm. På måndag ska jag träffa en läkare, han ska kolla orsaken till varför jag har sömn problem, men jag har nog en aning om varför. Sen ska man göra drog-test också för det är ett krav på jobbet.

Vi får se hur det går da...